You are currently viewing Hur mås det egentligen?

Hur mås det egentligen?

En betraktelse ur fågelperspektiv skriven av Helena Silvertid

Redan på morgonen när jag vaknade denna platta oktoberlördag var jag på ett jävla skithumör. Jag blängde surt på Göte, han stirrade tillbaka med sin vanliga efterblivna look. Inget nytt under solen här, inte! Eller solen, det var en vägg av grått gegg som mötte oss på morgonen.

Några av idioterna från människobyn satt nere på klipporna hos oss och körde Melodikrysset. De höll på med sina förbaskade täta termosar och välinslagna vegetariska baguetter, flinade och väsnades. Va fan, kan man aldrig få lugn och ro?
Vi lät dem hållas, denna dag krävde större insatser.

Framåt lunchtid fick vi ett uns av feeling, och bestämde oss för en flygexpedition. Göte körde först, jag försökte undvika den mest vämjeliga utsikten genom att listigt lägga mig en halvmeter snett ovanför puckot. Säga vad man vill om honom, men han har fanimej öga för säkra mål. Frukostkorven som jag snodde av den gallskrikande ungen vid torgkiosken satt som en smäck! Göte flög helt bort sig, och siktade på en gubbes mosbricka – han borde veta bättre, man får ju aldrig med sig nåt mos! Som straff körde han en ny sväng och sket gubben på axeln innan vi drog vidare.

Nu var det jag som flög först. Jag snackade med Göte redan tidigare i veckan om Biltema, men den efterblivne fan menade på fullt allvar att han aldrig hört talas om Biltemakörv. Hur kan man inte veta det vid det här laget – hur fan mås det egentligen i våra led!? Som väntat var det ingen konst för Göte denna gång att få sig en redig körv. Jag höll på att flabba ihjäl mig, när den finnige ynglingen drog en osande salva med allsköns nymoderna könsord mot Göte. Själv såg jag till att en tanig käring blev av med sin dajmstrut. Ni skulle sett min inflygning, snett bakifrån rätt över axeln på henne – världsklass på den!

På hemvägen skojsket vi på några tonårsbrudar, bara för att vi kan, liksom. Jag passade på att lägga en riktigt go klutt i farten rätt ner på en blank bil, den var fortfarande lite våt på taket efter lördagstvätten. Gött är det! Sedan pausade vi vid några papperskorgar, men de är inte lika roliga såhär års som de var i somras – då var det jäklar i lådan party party hela tiden.

Tja, det var väl ungefär såhär kul det blev idag. När vi kom hem var Göte proppmätt. Först sket han över halva klippan och sedan bara la han sig mitt i hela bajhögen. Äckel-Göte. Jaha. Och nu då?