Ord och bokstäver...

…har jag alltid varit kompis med – vi liksom bara gillar varandra! 

 

Dags för korrekturläsning?

De eller dem…? Var eller vart?

Hur var det nu igen, då?
Du har knepat och knåpat med din text, och läst den tusen gånger minst. Det är viktigt att det blir rätt. Ändå har det visst smugit sig in lite stavfel här och där, kanske något mellanslag för mycket.
Lugn, jag hjälper dig! 

 

På höstkanten 2018...

…fick jag i största hemlighet en fråga från Bibi. Ville jag skriva en bok om Görans uppväxt och vägen fram? Göran är en spännande person. Han har upplevt så mycket. Jag tackade tveklöst ja till erbjudandet.

Jag är Görans systerdotter, och han har alltid följt mig genom livet. Nu blev det min tur att få följa honom. I ett halvår höll vi allt hemligt innan han invigdes i våra planer. I oktober 2018 lurade jag med Göran och Bibi ut på en liten fotosession. Jag fotograferar mycket och ville gärna porträttera dem. Göran anade inget fuffens, Bibi visste förstås vad jag var ute efter. Det blev några spontant lekfulla foton i vackert höstväder, i vårt älskade Varberg med både skog och hav.

Många härliga intervjuer har det blivit, såväl med Göran som med hans fantastiska vänner och nära. Det är livslånga vänskaper, ömt vårdade genom åren. Vilken skatt! Stort varmt tack till alla, som så generöst har tagit emot mig för intervjuer och delat med er av era berättelser om Göran.

På vägen…

…har jag inte bara fått lära känna Görans bakgrund mera, jag har också fått viktiga pusselbitar i min egen släkthistoria. På ett alldeles nytt sätt har jag fått lära känna min mycket saknade morfar Vimar, som jag aldrig fick chansen att träffa. Jag har alltid känt ett särskilt band till honom. Han ligger mig nära hjärtat med sin konstnärlighet och estetik. Bilden av min morfar har djupnat ännu mer, efter att jag fått trampa på historiens stigar. De underbara fotografierna från Görans tidiga uppväxt har berört mig in i hjärtat medan boken vuxit fram. Att se min mormor Alice och morfar Vimar så lyckliga i sin lilla familj i Väröbacka värmer mitt inre. Det traumatiska i att, som för Göran och Karin, förlora sin pappa när man inte ens fyllt tio och sex år, lämnar avtryck långt in i själen.

Min dotter bär sitt namn Hilda med stolthet, det är jag ännu gladare för nu, när jag också fått lära känna min mammas mormor mer. Vilken stark kvinnlig förebild!

Detta är min premiär…

…att skriva bok. Projektet har varit mycket utvecklande för mig, och jag har lärt mig massor på vägen. Jag har alltid älskat språket, skrivandet har följt mig sedan barnsben. Att få sätta mina ord på pränt i en sådan här spännande historia har varit otroligt inspirerande.

De flesta bilderna i boken är privata bilder, såväl nytagna som från minnenas allé, förutom där det särskilt anges i förteckningen längst bak i boken. Stort tack för att vi så generöst fått lov att använda dessa.

Under resans gång har jag fått ovärderlig hjälp och support från Mäcé Reklambyrå, BCB Tryckeri och Bibi, tusen tack. Än en gång, stort tack till alla, som har hjälpt till för att göra denna bok möjlig!

Varberg 20 maj 2019